Staden Borås ligger i Västergötland, sex mil från Göteborg och där bor drygt 100 000 invånare. Textil, handel, skulpturer och fotbollslaget Elfsborg har satt Borås på kartan, men de har även ett bostadsområde som är ett av Sveriges mest omtalade, nämligen Hestra Parkstad.
Natur, liv och rörelse
– Det är Sveriges bästa exempel på boendemiljö och allt är väldigt smart planerat, säger Borås stadsarkitekt Tomas Rossing där han står under ett hustak i det danska området och tar skydd från regnet.
Vid slutet av 80-talet var det bara skog där idag Hestra Parkstad finns. Den södra delen av stadsdelen Hestra var ännu obebodd men kommunen ville ha mer liv och rörelse.
De ville ha ett område som stack ut och där man kunde öppna ytterdörren och direkt befinna sig mitt i naturen. Arkitekter från den översta hyllan i Sverige, Norge, Danmark och Finland involverades och började rita på nya hus. Husen blev kallade efter arkitektens nationalitet.
–De har använt enkelt material så det har inte blivit några dyra kostnader. Flera av tomterna lutar men de har planerat husen efter terrängen. Borås visste vad de ville ha, säger Rossing och kliar sig i sitt gråa skägg.
Mitt i naturen
Svaret blev Borås mest uppmärksammade och prisbelönta byggprojekt i stadens moderna historia som stod klart i samband med bomässan 1994. Den moderna arkitekturen är inflätad mitt bland ängsmarker, stengärdsgårdar och lövskogsklädda kullar. Att bevara det gamla och samtidigt få in det nya gör att Hestra Parkstad framstår som något utöver det vanliga.
Arkitekter från den översta hyllan i Sverige, Norge, Danmark och Finland involverades och började rita på nya hus.
En bit ovanför husen där Rossing står tar Margit Josefsson emot i sin ”danska bostad”. Margit är 88 år och har bott här sedan 1996. Det är ett prisbelönt hus hon bor i.
Redan 1992 när inte ens hela Hestra Parkstad var färdigbyggt belönades den danska arkitekten Jens Arnfred med det förnämsta svenska arkitekturpriset ”Kasper Salinpriset”, för sina svarta långsmala skapelser. Priset är som arkitekturens Nobelpris.
I motiveringen stod det «i mängden triviala, för att inte säga närmast nedslående insatser, som präglat svenskt bostadsbyggande under senare år, utgör kvarteret Nielsen i Hestraområdet utanför Borås ett viktigt undantag». Det gav ett tidigt bevis på att Borås var på rätt väg med sin bostadsvision.
En bostadsvision
Margit har en tvåa med egen balkong och ingång. Hon har lite mindre fönster på övervåningen, annars har flera av hennes grannar stora panoramafönster från golv till tak och de får in mycket solljus. Margit har tidigare haft problem med hälsan men idag känner hon sig bättre.
– Jag försöker alltid vara positiv och på gott humör. Sedan tror jag det är lättare när jag bor så här nära naturen, det piggar upp. Med hjälp av rullatorn har hon tagit sig ut på sin favoritplats i hemmet, balkongen.
Margit Josefsson tar emot i sin ”danska bostad”. Det är ett prisbelönt hus hon bor i.
– Så fort solen är framme och det blir varmt, äter jag frukost och läser tidningen här. Hon rättar till sina svarta glasögonbågar och kollar ut mot de gröna ängarna.
– Det är ett lugnt och fridfullt område utan något busliv.
Besökare från hela värden
Hestra Parkstad har fått mycket uppmärksamhet genom åren och det har kommit busslast med arkitektstuderande från olika länder. Besökare från Asien har varit på plats flera gånger.
De har inspirerats och tagit efter bostadsområdet i Borås. I Shanghai har de byggt ett liknande nordiskt område fast i mycket större tappning. Som stadsarkitekt i Borås kan Tomas Rossing sträcka lite extra på sig.
– Det är häftigt vilket stort intresse det är för husen och det är en bra förebild för Borås bostadsbyggande. Så här bra kan det bli när allt görs rätt och det är extra roligt när det handlar om vardagsarkitektur där vanligt folk bor. Det är väldigt smart att ha teman på bostadsområden, det blir en extra samhörighet.
Jessie och Annelie i trevåningshuset
Jessie Årjes är på väg hem från skolan klädd i vit kappa och ljusa jeans. Hon går på trottoaren vid Hestra Ringväg som sträcker sig runt hela Hestra Parkstad. Regnet har avtagit och hon promenerar i god takt så att hennes röda hår fladdrar lätt i skyn. Hon viker in vid den övre gården av de norska rödblå husen. Hon bor i ett trevåningshus tillsammans med sin mamma Annelie.
Arkitekten av de norska husen är norrmannen Niels Torp som också har ritat SAS koncernbyggnad utanför Stockholm.
– Det är ett trevligt område att bo i. Lite synd bara att det är väldigt lyhört men annars funkar det fint. Hon närmar sig hus 22 och mamma Annelie möter upp vid glasdörren i sin blåa jeansjacka. Mamman och dottern kramar om varandra.
– Det är en bullerbykänsla över att bo här. Vi har fin gemenskap tillsammans med våra grannar och träffas mycket här ute på gården, säger Annelie Solhage.
Jessie bor i ett trevåningshus tillsammans med sin mamma Annelie.
De har fester ihop, bland annat den 17. maj. Då firas den norska nationaldagen med grillning och de sjunger ”Ja vi elsker dette landet” och norska snapsvisor för full hals.
– Vi blir lite norska av oss och är stolta över våra hus. Det har varit trevliga fester, säger Annelie.
Hus mellan träd och kullar
De norska husen är av trä med branta takvinklar och påminner om en norsk fjällby. Arkitekten är norrmannen Niels Torp som också har ritat SAS koncernbyggnad utanför Stockholm och British Airways huvudkontor vid Heathrow utanför London. I Hestra Parkstad fick han in hus mellan träd och kullar. Enligt Tomas Rossing är det den bästa markplaneringen i området och parkeringen är väl gömd.
Jessie har tidigare gått på Hestra Midgårdsskolan som är lite av centrum i Hestra Parkstad. Mitt på skolans gård finns en damm där barnen kan håva in grodyngel.
Bredvid dammen är en stor sten rest som Kung Carl XVI Gustaf har signerat när han invigde Hestra Parkstad 1994. I anslutning till skolan finns ett bibliotek och en stor och rymlig idrottshall. Mitt bland allt sportande ligger det också servicelägenheter med äldreomsorg och det blir ett mötesrum för alla åldrar.
Nära till natur och till centrum
Familjen Nätt-Karlsson bor vid den nedre gården i de norska husen i ett svart hus och de har första parkett mot skolgården från sitt uterum. Det är nästan så att de själva kan delta i kurragömma, basket och king. Nära till skola för barnen Wilma och Loke men också nära till natur och till centrum.
– Till stan tar det bara 8 minuter med bil och vi kan cykla till mataffären. Vi har bara några minuter till sjön där vi kan bada på sommaren, säger Linda Karlsson.
Linda och Martin behöver inte lägga lika mycket tid på bostaden som krävdes i deras tidigare hus på landet. Nu kan de spendera mer tid på familjen och på fritidsaktiviteter.
– Naturen sköter sig själv så det blir inte mycket att sköta om för de boende, säger Rossing som nu tagit sig till de norska husen.
Både Linda och Martin tränar mycket och Martin haltar lite lätt fram på grund av träningsvärk från helgens hinderbanelopp «Action Run» i stan.
Gruppen Hestra Runners startats på Facebook.
De passar på att springa mycket i skogen som är nära till hands och ibland blir det ihop med grannar. På Facebook har gruppen Hestra Runners startats där hurtbullar i området kan lägga upp ett inlägg när det är dags att snöra på sig löparskorna.
De finska husen i Hestra Parkstad
Kanske följer Olle Häggdahl med som bor i de Finska husen. Idag löper han hem från arbetet i korta blommiga shorts och med en stor gulröd ryggsäck på ryggen.
Med lätta steg springer han in på gården som blir som ett socialt rum, emellan de två vita finska husen, där taken lutar likt två branta skidbackar. Häggdahl tränar mycket löpning, runt 15 timmar per vecka och träningen var en stor del i valet av boende.
– Det är väldigt bra att det är nära skogen och naturområdet Rya Åsar. Det är perfekt för löpning, säger Häggdahl och ler brett.
Han bor i de finska husen med sin sambo och dotter. De har bott där i tre år. Från deras fönster kan de se rätt ut mot trädkronorna. De finska husen är de enda hyresrätterna i Hestra Parkstad.
– Det är ett schysst område och husen har sin egen charm.
Välplanerat nordisk kombination
En bit nedanför ligger de svenska husen. Denna eftermiddag är det lugnt i området och inget folk syns till. Här går det inte att åka skidor från några hustak, de två lägenhetshusen är de som ser mest vanliga ut. Tomas Rossing menar att de har sina smarta drag ändå.
– Det är tre lägenheter per plan, alla får hiss och lägenheterna har fönster åt tre håll och de får in mycket sol.
Välplanerat och mitt i naturen, en lyckad nordisk kombination.